Finlands na­turs­kyddsför­bunds ställ­nings­ta­gan­de till MIP samt samråd­sun­der­la­get för projekt Sunnanvind

12.4.2024
Till Ålands landskapsregering

Finlands naturskyddsförbund anser att välplacerad havsbaserad vindkraft är en viktig lösning för framtida elbehov. Det presenterade Sunnanvind-området är dock problematiskt eftersom det ligger mycket nära Ålands yttre skärgård och är placerad tvärs över en viktig flyttväg för fåglar.

Planområdet för projekt Sunnanvind är avsevärt – ca 2,4 gånger – större än det område i Ålands havsplan som är utpekat för vindkraft.

Sunnanvind-området sträcker sig från den finska kusten till svenska gränsen och täcker hela Ålands yttre havsområde – totalt. Områdets bredd är cirka 90 kilometer. Utgångspunkten ser ut att vara att hela området kan potentiellt användas med 361–500 turbiner (höjd ~350–400 m) och en installerad effekt på 7200–9000 MW.

Även om endast en del av projektområdet används, handlar det om en mångmiljardinvestering och med en enorm geografisk räckvidd. Planområdets yta är 1360 kvadratkilometer plus kabelarealen. Eftersom en väsentlig del av det nya planläggningsområdet överlappar med två sjöfartsområden, skulle vidare ett nytt 90 km långt sjöfartsområde skapas mellan vindkraftsområdet och yttre skärgården. Arealen för det nya sjöfartsområdet ser ut att vara åtminstone ca. 300 kvadratkilometer.

Enligt Naturskyddsförbundet bör MKB-processen reflektera projektets omfattning.

Planläggningsområdet var inte med i Åland SeaMap som endast kartlagde kustnära marina habitat.

• Finlands naturskyddsförbund anser att hela området borde karteras i samma metoder som användes för Aland SeaMap samt Velmu.

Det planerade området är ett mycket viktigt födosöksområde för flera fågelarter under häckningssäsongen och också viktig för flyttande fåglar. För flyttande fåglar (och häckande fåglar som silltrut) kan ett 90 km bred vindkraftsområde orsaka omfattande barriär-, undanträngnings-, och kollisionsriskeffekter.

Finlands Naturskyddsförening är mycket oroad över projektets inverkan på områdets fågelliv. Den planerade vindkraftsparkens möjliga konsekvenser på häckande och migrerande fåglar måste noggrant undersökas då riskerna för fågellivet på Åland och i Finland kan vara enorma.

• Omfattande gps-studier gällande häckfåglarnas rörelsemönster och födosöksområden behövs i MKB-processen

• Flyttfågelstudierna borde täcka hela områdets bredd. Åtskilliga landfasta och fartygsbaserade observationspunkter samt radarpunkter borde utnyttjas samt hela området taxeras med helikopter för rastande fåglar i olika tidpunkt.

• Det behövs 2 år i minimum för fältarbete för fåglar

Många av Östersjöns viktiga områden för gråsälen är mycket nära planläggningsområdet: Södra Sandbäck, Bredan, Ytterstberg, Märkallarna, Klacken (Sverige) samt många andra platser viktiga får hårömsning. Även sälarnas födosöksområden borde undersökas med hjälp av GPS-sändare.

• Sälarnas födosöksområden måste också studeras med gps.

Avståndet från planläggningsområdet till många viktiga fågelskär är 8-25 kilometer:

Yttre Borgen: 24 km
Norra Sälskär: 13
Norra Torskrom: 16
Ådklobb: 15
Mjölskär-Sindersgrund: 18
Ådskär: 20
Klobbskär-Slättorna: 18
Läggningsbåda: 12
Klobben: 13
Koxnan: 12
Mulklobb: 16
Rannö Norrskär: 8
Låga Skärgården: 15
Pattskär: 17
Isokari: 18

I samrådsunderlaget konstateras det att när avståndet till planläggningsområdet är < 10 km förväntas de negativa effekterna av en framtida utbyggnad av Sunnanvind vara begränsade på grund av avståndet till tex IBA-fågelområden.

En vindkraftspark kan ge en barriäreffekt – flygande fåglar undviker området, vilket gör att de behöver flyga en längre sträcka än de annars skulle ha gjort. Detta gäller också fåglar som pendlar mellan en häckningsplats och en födosökningsplats. Studier har också visat att den havsbaserade vindkraften kan ha en undanträngande effekt. Den vetenskapliga litteraturen visar tydliga undanträngande effekter. Peschko et al. (2024) visade att vindkraft hade en sådan effekt gällande sillgrisslor inom en radie på 19,5 km från en opererande vindkraftspark.

För silltruten har motsvarande effekter hittats till exempel i en mycket omfattande studier i England (Offshore Renewables Joint Industry Programme, Skov, H., Heinänen, S., Norman, T., Ward, R., Méndez-Roldán, S., & Ellis, I. (2018). ORJIP Bird Collision and Avoidance Study. Final report – April 2018. www.nirasconsulting.co.uk)

Också i Belgien har motsvarande effekter observerats:

Vanermen et al. (2021) used GPS tracking data to compare the numbers of lesser black-backed gull before and after the construction of the Belgian Norther wind farm. They found a decrease in occurrence by 71% compared to the pre-construction period and accounting for the trend in control areas. [Update on current knowledge on impacts of offshore wind farms on birds in the OSPAR region 20 ]

I MKB:n för Najadernas vindkraftsområde i Södra Bottenhavet visades det att silltrutarna använde projektområdet för genomflygningar och som födosöksområde och att ”silltrutarna från Björns skärgård regelbundet flyger mer än 100 km enkel väg för att söka föda till ungarna”. Enligt MKB:n kan Najaderna ha en (liten) konsekvens för silltruten. Avståndet från planläggningsområdet Najaderna till silltrutkolonierna är större än 10 km och området ganska litet (ca. 20* 15 km) i förhållande till Sunnanvind.

I MKB-studier av Noatun Nord vindkraftsområde vars norra del är en del av Sunnanvind har också GPS-loggare använts. Alla märkta silltrutar flög genom Sunnanvindområdet / använde den som födosöksområde och också gps-märkta tordmular använde området. En av rutterna av silltrut har publicerats i Suomen Luonto 1/2024 och kan ses här.

Sillgrisslan on silltruten finns med på listan av de i 15 § i naturvårdslagen avsedda särskilt skyddsvärda arterna av däggdjur och fåglar på Åland.

Norra Ålands yttersta fågelskärgård är ett av Östersjöns viktigaste häckningsområden, särskilt för tordmule, tobisgrissla och silltrut, och här finns även Mulklobb där Finlands näst största häckande koloni av sillgrissla befinner sig. Den viktigaste häckningsplatsen för silltrut nära Sunnanvind är Rannö Norrskär som ligger bara åtta kilometer från den planerade vindkraftparken. Rannö är den största häckningskolonin av silltrut i Finland och den näst största i Östersjön. Som mest har där funnits omkring 500 vuxna individer, och enligt spridda observationer har öns ungproduktion i flera år varit betydande.

Rannö Norrskär är enligt fågelobservationssystemet Tiira också förmodligen den näst största tordmulekolonin på Åland (mer än tusen vuxna, under en observationsgång 3000). Båda öarna i Rannörarnagruppen är också viktiga för tobisgrissla och många måsfåglar. Rannö Norrskär är en av Ålands tre viktigaste fågelöar. De övriga är Norra Sälskär, cirka 13 kilometer från områdets gränser, och Koxnan, som ligger cirka 12 kilometer från det föreslagna området. Koxnans silltrutskoloni har bestått av 150–300 individer, och av tobisgrisslan och tordmulen har det funnits mer än 500 individer. Norra Sälskär är Ålands och samtidigt Finlands största tordmulekoloni med max 5000 taxerade individer.

Tre av Ålands och även Finlands mest representativa fågelskär ligger därför mycket nära
planläggningsområdet för vindkraft som presenteras i samrådsunderlaget. Dessutom
finns två exceptionellt viktiga områden för tordmule i närheten av området, Mulkobbens IBA-skärgård och Pattungarna i öster. Både i Mulklobbsområdet och i Pattungarna har över tusen tordmular räknats.

Nära vindkraftsområdet ligger också den representativa fågelskärgården Låga Skärgården och viktiga fågelskär som Klobben i området norr om Geta.

Storleken på hela beståndet av tordmule i Finland beräknas vara mindre än 20 000 individer. Det finns möjligen 8000–10 000 individer i närheten av vindkraftsområdet (Rannöarna, Koxnan, Mulklobb, Pattungarna, Norra Sälskär). Av tobisgrisslor finns i Finland 16 000 individer och av silltrutspar cirka 6 700. Mer än 30 procent av Finlands bestånd av tordmule kan finnas i närheten (cirka 10–25 km) av vindkraftsområdet, och i närheten finns också en väsentlig andel av tobisgrisslorna (de största kolonierna är Klobben, Koxnan och Klobbskär-Slättorna, med 500-600 individer vardera).

För silltruten kan Sunnanvindområdet ha effekter också i Finland och Sverige. I Finland finns ca. 1000 par silltrutar i arkipelagen som sträcker sig från Gustavs till Björneborgstrakten. De närmaste stora kolonierna är ca 20 km från planläggningsområdet kring Vekara. I Uppland (Sverige) finns en stor koncentration av silltrut runt Gräsö och norra Singö (omkring 600 par). En av de viktigaste skärgårdarna för silltrut i Sverige är SPA-områdena Västerbådan-Lågagrundet och Hållet-Blåbådan, endast 25-30 km från planläggningsområdet.

Fågeldirektivet (SPA)
Områdeskod: SE0210040
Namn: Västerbådan, Lågagrundet
Områdestyp: SPA
Uppgiftslämnare: Länsstyrelsen i Uppsala län
Sammanställt: 1995-11-01

Fågeldirektivet (SPA)
Områdeskod: SE0210041
Namn: Hållet, Blåbådan
Områdestyp: SPA
Uppgiftslämnare: Länsstyrelsen i Uppsala län
Sammanställt: 1995-11-01
Uppdaterat: 2010-05-01

Alkor anses vara känsliga för vindkraft eftersom de har visat sig undvika vindkraftsområden. Alkor äter också långt ifrån sina häckningskolonier (ofta 10, till och med 30 km). Det planerade vindkraftsområdet täcker ett brett havsområde på ett sådant avstånd att det troligen är ett viktigt födosöksområde för alkfåglar från närliggande häckningskolonier.

• Att utreda födosöksområdena för häckande fåglar är viktigt och har ingått i andra stora havsvindkraftsprojekt i Östersjön. Som en del av MKB-arbetet borde GPS-undersökningar göras för att kartlägga alkfåglarnas (sillgrissla, tordmule, tobisgrissla) och silltrutarnas födosökning i området. Sändare borde fästas på tordmule, sillgrissla, tobisgrissla och silltrut. Det är viktigt att få GPS-information från många olika kolonier, åtminstone från Sälskär (tordmule, silltrut), Klobben (silltrut, tobisgrissla), Rannöarna (silltrut, tordmule samt även silvertärna), Koxnan (silltrut, tordmule), Mulklobb (sillgrissla, tordmule) och Pattungarna (tordmule).

En 90 km bred vindkraftsområde som täcker över hälften (ca 60%) av Södra Bottenhavets bredd är mycket problematisk för flyttfåglarna. GPS-studier (Antti Piironen) samt fältobservationer visar att en viktig flyttväg för sädgås och möjligen andra gäss och åtskilliga Anas-änder passerar genom området. Området kan vara viktig också för arktiska flyttfåglar (lommar, änder) och tex ejder.

• Flyttfågelstudier borde använda som observationspunkter åtminstone Sälskär, Rannö, Yttre / Intre Bredan och Isokari och kanske också Märket.

• Också fartygsbaserade flyttfågelobservationer borde vara med

• Rastande och födosökande sjöfåglar skulle karteras med helikopter

Preliminärt anser Finlands naturskyddsförbund att området ligger för nära flera av områdets tordmule- och silltrutkolonier, som hör till Östersjöns största och att en 90 km bred vindkraftsområde är mycket problematisk för flyttfåglarna.

Övrigt:
• Också det planerade nya sjöfartsområdet hör till MKB:n
• Projektets miljöpåverkan inkluderar även effekterna av överföringskabeln till det finska (och svenska) fastlandet då den dras till låga kustområden, men dessa utvärderas inte i denna MKB, eftersom det görs separat (annan kontaktmyndighet).
• Mycket havsbaserad vindkraft planeras i Södra Bottenhavet och MKB:n borde även ta ställning till eventuella samverkanseffekter.
• Landskapet borde helst besluta om att integrera i Sunnanvindsprojektet rapporterna från olika företag som bedriver MKB separat för samma område, även om bara ett fortsätter.
• I MKB:n är det också nödvändigt att utreda projektets långtidsuppföljning.
• latitudkoordinaterna i dokumentens kartor är lite felaktiga
• Tabell 9. area av kommunerna i planläggningsområdet är helt felaktig
• MKB:n är så krävande och omfattande att arbetet kräver flera (2-3?) år
• Siktanalysen måste vara mycket omfattande och inkludera animationer samt punkter som Sälskär, Geta utsiktsplatser, Rannö, Vädersär, Isokari, Vekara.

Tilläggsinformation

– FD Antti Halkka, tel. 050 308 2795, halkka@sll.fi

SUOMEN LUONNONSUOJELULIITTO – FINLANDS NATURSKYDDSFÖRBUND

Tapani Veistola
verksamhetsledare

BILAGA: Viktiga fågelskär i Norra Åland