Många oklarheter vid skövlingen av Junghansskogen

Grankulla miljöförening kritiserar i sin skrivelse 18.4.2021 Grankulla stads averkningar i Jughansskogen bakom stadshuset. Föreningen anser att träd fällts på delvis felaktiga grunder och uttrycker sin oro för bl.a kolsänkan och trivseln i området.

Grankulla miljöförening- Kauniaisten ympäristöyhdistys rf.

Till KaunisGrani, redaktionen 18.4.2021

Vid måndasskiftet februari-mars lät staden avverka 19 träd i det lilla skogspartiet invid Junghans, ett av staden ägt och för bostäder detaljplanerat, men obebyggt området söder om Junghansgränden, i folkmun kallad Junghansparken. Bland annat fälldes flera 100 åriga ståtliga granar. Det lummiga området tappade i ett slag sin skogskaraktär och upprörda invånare kommenterade förödelsen med förvåning och bestörtning på sociala medier och i möten på gatorna. Vad händer, och framförallt: varför fälldes så många friska träd? var det många som undrade.

Grankulla stad har på sina hemsidor följande anvisningar om trädfällning för både stadens mark och privata tomter: https://www.kauniainen.fi/sv/boende_och_miljo/byggnadstillsynen/tradfallning_i_grankulla

Grunder för bevarande av träd

• ”Så många träd som möjligt bör bevaras i stadens område bl.a. för att Grankulla ska behålla sin lummiga framtoning.”
• ”Vi värnar särskilt om enskilda vackra träd, grupper av träd och skogsdungar, ädla löv- och barrträd samt träd som har en unik form eller ett speciellt växtsätt.”
• ”Träd och trädgrupper som klart skyddar mot vind, luftföroreningar, buller och andra störningar bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt.”

Endast farliga träd i dåligt skick skulle fällas

Junghans trädavverkning grundade sig dels på stadens egen, men också på en utomstående trädexperts bedömning. Tillstånd beviljades i form av ett politiskt godkännande i samhällstekniska utskottet i maj 2020. I utskottet sitter dock inga trädexperter. Beslutet föregicks av en livlig diskussion och en omröstning. Genom hela processen var det uttalade syftet från tjänstemannahållet att träd i dåligt skick och därmed med fara för människor skulle fällas. Beslutet om vilka träd som skulle fällas, enligt samhällshällstekniska utskottet:

”Valiokunta päättää, että kuntatekniikka kaataa Junghansinkujan eteläpuolella sijaitsevat metsäkuvioiden 215 ja 215,1 huonokuntoiset puut, jotka kuntoraportissa on esitetty kaadettaviksi 5 vuoden sisällä, sekä samaan riskiluokkaan kuuluvat kaupungin kunnossapitopuutarhurin määrittelemät puut.”

Men nu avverkades också flera friska träd och träd som inte utgjorde fara!

Ett problem med avverkningen är att staden inte definierat när ett träd är farligt. Staden har hänvisat till barkborrar, men miljöföreningen konstaterade ingen kronutgläsning som skulle tyda på barkborrar. Däremot så står det klart att kraftig rötskadade träd utgör en fara i stadsmiljö. Träd med endast obetydlig rötskada (flera av de fällda träden) klarar dock länge stormar lika bra eller dåligt som friska träd. Här är alltså frågan om en gråzon som staden tolkat på sitt sätt men som också kunnat tolkas på annat sätt.

Miljöföreningen reagerade i god tid innan

Enligt den ursprungliga planen för avverkning hade 31 stycken träd bedömts utgöra fara och skulle fällas i Junghans närskog. En så här hög siffra farliga träd på ett så litet område låter absurt, varmed Grankulla miljöförening genomförde en egen bedömning av avverkningsplanerna i augusti 2020. På basen av denna lämnade föreningen in en skrivelse till staden där vi yrkade på att flera träd var motiverat att spara. Bl.a. konstaterades inga kronutglesningar existera.

Ett svar från staden lät vänta på sig och sändes först under tiden för pågående avverkning ett halvt år senare. Enligt stadens svar skulle 8 träd tillsvidare sparas som svar på miljöföreningens förslag (25 stycken). Därtill meddelade staden att en del stammar och högstubbar skulle lämnas kvar av ekologiska skäl, i enlighet med miljöföreningens begäran. En björk hade fallit i en storm, men enligt den uppdaterade planen skulle 21 stycken av en ursprunglig lista på 31 träd fällas, för att de bedömdes utgöra fara. Fortfarande en hisnande siffra för ett så pass begränsat område och med tanke på att det inte var många år sedan senaste avverkning av träd i dåligt skick.

Redan hösten 2018 inventerade miljöförenignen skogen vid Junghans och fann där ovanligt många buskarter och värdefulla träd. Också den här inventeringslistan sändes då till staden.

Hur såg det ut i Junghansskogen före skövlingen?

Det var ett lummigt område med skogsdungar, enskilda vackra träd, ädla lövträd samt barrträd och med ringa skötselkrav. Alltså ett mångformigt rekreationsstråk i flitig användning och med höga naturvärden, som var speciellt omtyckt av grankullaborna.

Varför ville man förstöra det fina lummiga området?

Enligt staden ansåg man att skogen var i så dåligt skick och farlig att den måste fällas. En trädgranskning beställdes av en utomstående konsult. Av den framgick att största delen av träden föreslogs att fällas och och att ytterliga tio träd möjligen skulle fällas med nytt tillstånd och efter ny granskning efter 3-5 år. Enligt föredragningen till samhällstekniska utskottets beslut föreslogs ändå, att alla utprickade träd var bäst att fällas på en gång. Med motiveringen att det skulle spara undervegetationen från upprepade skador i onödan. Trädkonsulten och den som skötte avverkningen var dock samma instans. Man kan förstås fråga hur klokt det är att låta en och samma instans värdera behovet och sköta avverkningen.

Hur ser det ut nu i området?

Området är nu en före detta skog där de ståtligaste träden skövlats. Det som tidigare var en idyll såg efter avverkningen ut som ett öppet slagfält. Grankulllabor rasade. Enligt stadens dokument idkas inget ekonomiskogsbruk i stadens skogsområden men spåren efter Junghans avverkningen påminner ändå mer om de avverkningar som skogsbolagen gör i ekonomiskogar än om en gallring av murkna träd. I ekonomiskogar lämnar man ofta högstubbar 2-3 m av ekologiska orsaker, för att fåglarna kan hacka efter insekter och larver i stammen samt hacka ut bohål. Också den här aspekten framhöll Grankulla miljöförening för staden på förhand, men den neglirades. Inte en enda högstubbe lämnades att stå. Frågan som vi ställer är varför inte?

Var skogen verkligen i så dåligt skick? Miljöföreningens analys.

Grankulla Miljöförenings trädexpert och biologer undersökte någon vecka efter trädavverkningen stubbar och stammar på avverkningsplatsen den 18 mars 2021.

Av de 21 träd som enligt stadens granskning skulle fällas inom ett år hade 19 träd fällts och två träd lämnats att stå kvar. Av de fällda träden kostaterades dock 4 helt friska och 7 hade bara obetydlig rötskada och skulle därmed inte riskera bli farliga ännu på länge. Miljöföreningens slutsats är att det förstås hade varit motiverat att bevara de 4 friska träden, men också 7 träd med endast obetydliga skador, och istället följa upp dessas tillstånd igen efter 5-10 år. Endast sju träd, (ca en tredjedel av träden som fälldes), var svårt rötskadade och avverkningen motiverad, enligt miljöföreningen.

Frågorna är många. Gjordes provborrningar i stammarna? Följde avverkningsföretaget samma principer som i ekonomiskogsbruket om att träd över 80 år per automatik ska fällas? Brast kommunikationen med staden eller gavs riktlinjer för ensidigt?

Miljöföreningen är tacksam över att ha bidragit till att inte avverkningen den här gången blev mera omfattande. Samtidigt vill vi påminna om att Junghansskogens skövling gick emot stadens egna grunder för bevarande av träd (se första stycket).

I och med att ljuset på grund av ingreppet ökar på markytan kommer ett tätt slybestånd att växa upp vilket minskar reaktionmöjligheterna på området. Om man röjer bort beståndet blir det lätt kvar vassa farliga stubbar som man kan snava på. Slyet kommer dock snabbt att växa upp på nytt. Det här betyder att man med jämna mellanrum måste röja på nytt. Det betyder att området blir skötselintensivt. Hade man däremot lämnat skogen i naturtillstånd och bara tagit bort de mest rötskadade träden hade mindre åtgärder krävts framöver.

Som en följd av skövlingen försämrades både kolförrådet och kolsänkans betydelse. Ytterligare avbröts kolbildningen till stammarna och rotsystemen. Kolförrådet i de fällda trädens rotsystem börjar sakta minska i samband med förmultningen samtidigt som koldioxid frigörs under en lång tid. I och med skövlingen blir skogen glesare och samtidigt svagare att motstå hård vind med stor risk för trädfällen som följd, vilket ökar risken för olyckor samtidigt som kolsänkan och kollagren minskar. Det tar i allmänhet 10-20 år innan en avverkad skog åter blir en kolsänka.

Eftersom de fällda träden upptog mycket vatten kommer grundvattnet troligen att stiga på området och med en ökad försumpning som följd, vilket försämrar både områdets rekreationvärde och möjlighet att ta upp koldioxid.

Den gjorda skövlingen har försvagat Junghansområdets funktion som både kollager och kolsänka. Genom att inte lämna kvar högstubbar har man också motarbetat målsättningar om arters livsmiljöer och biologisk mångfald.

För beslutsfattare har tjänstemän låtit förstå att den omfattande trädaverkningen var motiverad för att träden var murkna och farliga. Med facit på hand stämde det här inte. Endast en tredjedel hade med tanke på säkerhetsaspekterna varit motiverat att fällas.

”Man kan alltid plantera nya träd”

Enligt samhällstekniska utskottets beslut beslöt man också att lika många nya träd som fälldes ska planteras på området.

”Samalla kaupunki sitoutuu istuttamaan yhtä monta puuta kuin kaadetaan. Alueelle mihin ns. käärmetalon eteläisin häntä mahdollisesti ulottuu yli Junghansinkujan ei kannata tässä vaiheessa istuttaa uutta puustoa. Lisäksi täytyy jättää oksia ja lehtipuiden lahoja runkoja maastoon maatumaan lajikirjon turvaamiseksi”.

Naturligtvis kan man alltid plantera nya träd, ett argument som framförs ofta. Men för att nya träd ska uppnå samma naturtillstånd som före skövlingen krävs ju orimliga nästan 100 år. De största friska träden som fälldes var mer än 100 år gamla, enligt årsringarna. En fälld skog kan inte i stadsmiljö och ur ett rekreations- och naturperspektiv ersättas med unga plantor!

Klimatneutralt Grani 2035?

Även andra av staden fastställda beslut borde med rätta inverka på stadens avverkningar.

I ”Resurssmart färdplan mot ett klimatneutralt Grani 2035” finns många och fina beaktansvärda och ur natursynpunkt viktiga högt ställda principer som staden förbundit sig till (godkänd av stadsfullmäktige i juni 2020). Här några exempelcitat gällande målsättningarna:

”Stadens kolsänkor och kolförråd förblir åtminstone oförändrade (jmf kartläggning för koldioxidbalans 2020).

” Utöka grönområdena i naturligt tillstånd i stället för skötselintensiva områden”

”Upprätthåll en så stor potential till kolbildning som möjligt i stadsskogarna i enlighet med naturvårdsplanen”.

”Medvetenheten ska höjas i fråga om gröna miljöer och deras roll som kolsänkor, kolförråd och medel för anpassning till klimatförändringarna”.

”Beakta den betydelse stadens egna naturområden har som kolsänkor och kolförråd”

Källa: Resurssmart färdplan mot ett klimatneutralt Grani 2035

Det är bra med högt uppställda mål, men då ska man agera på ett sådant sätt att de uppnås och inte tvärtom. Tyvärr bröt staden i samband med skövlingen mot många av sina egna målsättningar. Genom att fälla Junghansskogen har staden tvärtom bland annat utökat de skötselintensiva områdena på bekostnad av ett naturenligt område.

Naturområdenas betydelse för människans välbefinnande

Naturens betydelse för vår hälsa har på sistone lyfts upp allt starkare. Mycket forskning har visat att blodtrycket går ner, pulsen blir jämnare, stressen minskar och humöret blir bättre när vi vistas i naturen. Följande påståenden är citat av forskare i miljö och hälsa vid Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin och hälsa:

”Mycket grönska i grannskapet ökar befolkningens motivation till fysisk aktivitet, men forskningen visar att det inte räcker med ett grönområde i närheten av bostadsområdet, eftersom många inte har vanan eller möjligheten att använda dessa. Grönskan ska helst finnas runt husknuten. Därför måste stadsplanerare även förtäta grönskan när de förtätar eller bygger städer”.

”Människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som bor i områden med mindre grönska. De är mindre stressade, lever längre och har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa”.

”Barn som föds och bor i gröna grannskap har mindre risk för låg födelsevikt och övervikt senare i livet. Och att leka vid platser med mycket vegetation har visat sig ge barnen bättre koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och självdisciplin.”

Sjukhuspatient i genomsnitt kan skrivas ut några dagar tidigare och behöver mindre smärtstillande om det finns natur i närheten. Däremot är effekten den motsatta i skövlade områden. Det är verkligen tråkigt att de flesta som går till coronavaccineringen kommer mötas av skövlingen av Junghansskogen. Speciellt nu under pandemitiden är det flera som mår verkligen dåligt.

Källor:

Karolinska institutet, De ser nyttan med naturen: https://ki.se/forskning/de-ser-nyttan-med-naturen

Natur och hälsa i en alltmer urban livsmiljö: https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/917/727

Vi vill påminna om att alla Grankullabor mår bra av närhet till natur men att det finns invånare i Grankulla som p.g.a. ålder, fysisk funktionsnedsättning eller andra orsaker inte har möjlighet att söka upp natur, skog och parker längre borta, men är helt beroende av naturen i sin allra närmaste omgivning.

Vi begär att staden bättre tar till vara de goda förutsättningarna till ett gott samarbete med den lokala miljöföreningen.

Grankulla Miljöförening r.f- Kauniaisten Ympäristöyhdistys r.y.

Styrelsen/Hallitus

Tilläggsuppgifter: Tage Lampén, trädexpert inom Miljöföreningen, Tel: 050-3057034, e-post: tasso.lampen@kolumbus.fi

Samhällstekniska nämndens beslut 19.5.2020 hittas här (på finska)

Staden svarade på kritiken i lokaltidningen KaunisGrani 4.5.2021. Artikeln hittas här